Det sker en oroväckande utveckling där man har kunnat konstatera att fler och fler länder är autokratier och att polarisering och desinformation blir allt vanligare. Detta är något som forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har kunnat konstatera efter årets demokratirapport.

När jag får reda på sådan fakta, har jag tidigare lätt kunnat slås av en känsla av att jag är lite naiv. Jag lever och bor i litet småskaligt samhälle, där det är lätt att ta både fred och demokrati för givet. Det tror inte jag att jag är ensam om att ha upplevt. Man kanske inte ser det i sin vardag när vardagshjulet snurrar på och bland alla göromål som ska bockas av under dagen. Men det är ett faktum. Demokratin är hotad på flera håll i världen och i en större utsträckning än någonsin.

Det skaver

Även om jag just beskrev en känsla som jag tror att flera kan känna igen sig i, att man vid något skede i livet och i sin vardag kanske har tagit demokratin för given, så tror jag tillika att många just nu kan skriva under på känslan av att nu skaver det. Det skaver ganska ordentligt dessutom.

Det är svårt att undgå. Det pågår mycket oroligheter i världen just nu och på allt närmre håll. Det blir svårare att leva oberörd, för det berör oss alla. Ryssland driver ett invasionskrig i Ukraina sedan februari 2022. Konsekvenserna av invasionen har varit förödande. Ukrainska soldater och civilbefolkning omkommer till följd av striderna. Miljontals av den ukrainska befolkningen befinner sig på flykt från de krigsdrabbade områdena. Såväl vårdinrättningar som trafikförbindelser och hela städer har blivit totalförstörda till följd av invasionen.

Desinformation och dess hot av demokratin

Europeiska kommissionen beskriver att desinformation utgör en hot mot vårt demokratiska samhälle, då desinformation riskerar att leda till yttrandefriheten begränsas och att befolkningens förmåga att fatta genomtänka beslut äventyras. Likaså riskerar man även att förtroendet minskar till både samhälleliga aktörer, myndigheter och medier, tillika som valsituationer äventyras.

Vad gällande Rysslands invasion av Ukraina har desinformation varit ett stort problem. Ukraina har länge varit en måltavla för Ryssland vad gällande spridning av desinformation och man kan konstatera att det pågår en form av informationskrig. Ukraina har behövt vidta åtgärder för att handskas med de lögner som sprids av Ryssland. Bland annat har man utvecklat en bredare övervakning gentemot desinformation, där man bland annat även har använt sig av AI för att kartlägga desinformationskampanjer av Ryssland. Man menar att trots att kriget förhoppningsvis kommer att få ett avslut, lär inte problemet med desinformation från Ryssland att sluta. Det innebär att oavsett krigssituation eller inte så måste man vidta åtgärder för spridning av desinformation, då det utgör ett stort hot mot demokratin. Lika viktigt som det är att övervaka och lyckas identifiera desinformation, är det minst lika viktigt att man också lyckas kunna besvara falsk information med det som är rätt och riktigt.

Vad kan du och jag göra?

Vad kan du och jag göra? Vi som kanske vid något skede har tagit demokrati för givet. Vi som är engagerade. Vi som kanske inte är så engagerade, för att all överväldigande information om allt som är fel i världen är för mycket att ta in. Vi som har en skavande känsla av att utvecklingen är på väg åt fel håll. Vi som är vanliga medborgare som värnar om demokrati och mänskliga rättigheter.

Det vi alla kan göra är att ta vårt eget ansvar för vår egen källkritik. Är det jag läser på nätet sant? Är det här fakta eller är det här extrempopulistisk propaganda som har fått spridning i mitt flöde? Det kan låta enkelt, i synnerhet om du är engagerad och väl insatt i demokratiska frågor. Men det är så fundamentalt viktigt för att försvara demokrati.

Du kan alltså värna om demokratin genom att vara källkritisk. Genom våra mobiltelefenor och tillhörande sociala medier är vi mottagliga för enorma mängder information. Det man behöver fråga sig själv är: ”vem säger vad och varför?”. Man behöver vara medveten om att de som vill sprida desinformation gör det genom att spela på människors känslor. Därmed bör man vara särskilt vaksam för spridning av information som väcker väldigt starka känslor.

Man brukar tala om s.k. bekräftelsebias. Det innebär att vi människor har en tendens att sympatisera med information som redan stämmer överens med vår redan rådande världsbild och uppfattning. Om informationen å andra sidan går emot det vi redan har en stark uppfattning om, tenderar vi att ifrågasätta informationen.

Ett demokratiskt styre är en tillgång. Tillika är demokratin sårbar och desinformation utgör ett hot. Tack vare demokratins tillhörande yttrandefrihet innebär det följaktligen att vem som helst kan yttra så gott som vad som helst. Därmed är det otroligt viktigt att vi är källkritiska. För att värna om demokratin.

Elvira Jansson

Skribent, Unity Gazette

Aikkiya – Voices for Peaceful Diversity

Litteraturförteckning

commission.europa.eu. (u.d.). Hämtat från https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/new-push-european-democracy/protecting-democracy/strengthened-eu-code-practice-disinformation_sv

europaportalen.se. (u.d.). Hämtat från https://www.europaportalen.se/notis/2024/12/ukraina-vi-har-forlorat-43-000-soldater-i-strid

Mattsson, J. (den 13 mars 2025). Demokratin på tillbakagång: ”Utvecklingen i USA saknar motstycke”. Forskning & Framsteg. Hämtat från https://fof.se/artikel/demokratin-pa-tillbakagang-utvecklingen-i-usa-saknar-motstycke/?utm_source=chatgpt.com

Myndigheten för psykoligiskt svar. (u.d.). Hämtat från https://mpf.se/kunskap-och-stod/temabibliotek/kallkritik

svt.se. (u.d.). Hämtat från https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-slass-ukraina-mot-ryska-logner

ui.se. (2024). Hämtat från https://www.ui.se/landguiden/konflikter/ukraina2/fordjupning/